En paus tack
Jag ringde mamma och bad henne och pappa att komma hit. Jag behövde prata med dem. Vi satt i parken, länge, och jag luftade mina tankar, känslor och åsikter. Jag har pratat med Sofia och gråtit förtvivlat och försökt att förklara. Nu har jag en enorm huvudvärk, annars är det som förut. Jag orkar liksom inte. Jag behöver en paus från mig själv.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar