Dagens DBT

På DBTn var jag så… peppad. Det har varit så sedan jag började igen efter sommaruppehållet. Innan gick det mest bara dåligt och jag tror inte att varken jag eller K faktiskt trodde att jag skulle klara av att gå där. Under uppehållet blev jag gränspsykotisk och Flickvän vågade inte lämna mig ensam en enda sekund och allting var paniskt och osäkert.

Nu är jag peppad och redo och känner hur kraften växer inom mig mer och mer för varje gång jag varit till DBTn och träffat K. Allting går så framåt och jag tänker här nedan skriva en punktlista med allting som pågår, så att jag inte missar någonting.

• Idag gick vi igenom Borderline-kriterierna igen och det konstaterades att jag inte längre har ett självskadebeteende!! (Jag hatar flera utropstecken efter varandra, men just nu är de verkligen värda att få radas upp sådär). Förstår ni hur stort det är? Jag har inte ens börjat “riktiga” DBTn än, men jag har redan gjort mig av med en så pass stor sak. Jag vet att det kommer inträffa återfall, men det viktiga är ändå att jag inte längre har självskadeproblematik! Vilket innebär att jag numera “bara” uppfyller åtta av nio kriterier.
• Den 21 oktober börjar jag min färdighetsträning!! (Två utropstecken igen, se på fan).
• Jag diskuterar och ifrågasätter saker när jag pratar med K, någonting jag inte kan minnas att jag någonsin gjort inom någon som helst form av terapi. Jag brukar ha svårt att fråga saker, säga till om jag tycker att någonting verkar fel och argumentera. K verkar riktigt glad över det.
• K lånade idag ut Sofia Åkermans bok För att överleva – om självskadebeteende. Nu jävlar skall här läsas.