Bring it
Det är meningen att jag skall ringa min terapeut K varje dag den här veckan. I dryg en månad nu har vi jobbat med min telefonfobi med tanken att jag tillslut skall kunna använda mig av telefonen om det krisar och ringa henne.
Jag har alltid varit rädd för att ringa till folk. Inte ens när jag var liten klarade jag av det. Antagligen trodde mina vänner att jag inte var intresserad av att träffa dem eftersom jag aldrig ringde upp dem och ytterst sällan frågade om vi skulle hitta på någonting, men egentligen var det ju bara rädsla - precis som nu.
Hsh har ringandet till K gått otroligt bra. Förra veckan var det hon som skulle ringa mig varje dag och på obestämbar tid och nu är jag helt enkelt nervös igen. Riktigt jävla nervös. Kanske för att det var lite mer än en vecka sedan jag ringde henne senast, kanske för att vi inte har någon bestämd tid. Jag tänker dock avklara det där samtalet fort som attan nu. Skall sätta mig under fläkten med en cigg och samtidigt passa på att ringa. Det blir bara värre ju längre jag drar ut på det och jag har en hel del andra uppgifter jag också måste göra idag.
3 kommentarer:
Det där med att ringa är sjukt svårt... För mig gick det bra att ringa till min terapeut, men jag trodde det skulle vara omöjligt.
I det avseendet är sms det bästa som finns, för jag har mycket lättare att skicka ett sms till någon än att ringa, så det vanligaste är att jag skickar ett sms där jag skriver och frågar om jag kan ringa ^^
Smart idé att messa före, fast jag skulle antagligen inte klara av att ringa ändå ;/ Tror alltid att jag stör och är rädd för själva pratandet... Får ju (fick i alla fall) alltid höra att jag pratar snabbt och otydligt. Klarar verkligen inte av tillrättavisningar :/
Nej, jag har svårt med både kritik och tillrättavisningar själv...
Ibland kan det väl fungera, men oftast tar det väldigt hårt :/
Skicka en kommentar