FAC

Jag känner hopplöshet. Meningslöshet. Som att ingenting, förutom hundarna, egentligen spelar någon roll.
Jag är trött. Ledsen.
Alltid så utlämnad till andras välvilja. Att veta att utan folks välvilja klarar jag mig inte, det är tungt.
Vill säga åt mig själv att rycka upp mig, men vet att det är så mycket svårare än så.