hon
hon försvinner.
Mer och mer för varje dag.
Jag står kvar.
Har ingenstans att ta vägen. Och jag krävs där inne i sovrummet. Kan inte vara där. kan inte vara kvar.
Ligger i soffan. Tända lampor. I mörkret finns faror.
Håller mig trygg här.
Fullt med stilnoct och nu kan jag tänka
Vem är hon? Har hon någonsin funnits?
Har jag någonsin funnits utan henne?
Hon är på väg bort nu.
Ger som ab
Själsligen.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar